Alfred by my side – Bedside crib

När vi först började planera för Ludwigs barnrum hade jag inte en tanke på att det faktiskt dröjer ett tag innan han ens kommer att sova i sitt eget rum, spjälsängen som vi införskaffade oss i god tid innan Ludwigs ankomst känns i dagsläget alldeles för stor för honom och vi insåg ganska snabbt att vi behövde komplettera med en mindre säng som får plats inne i vårt sovrum.

Jag har förstått att många har bebisen sovandes i babynestet mellan sig och sin respektive men jag tycker att det känns lite läskigt, dels för att bebisen kan få täcket över huvudet och dels är jag orolig för om någon av oss skulle råka rulla på honom eller slå till honom i sömnen. Därför blev jag så glad när jag insåg att det fanns en supersmart lösning på problemet, nämligen en Bedside Crib som man har ståendes bredvid sin egen säng. Sängen har en justerbar botten och en avtagbar långsida som gör det möjligt att ha sängen alldeles intill vilket gör det enkelt att lägga över bebisen efter man har ammat, den levereras dessutom med avtagbara hjul så att man enkelt kan flytta sängen mellan olika rum i hemmet. Det finns även en säkerhetsrem som man kan spänna fast undertill i sängen så man inte riskerar att det blir en springa mellan babysängen och ens egen säng.

Det finns såklart en hel uppsjö av Bedside Crib’s att välja emellan men vi föll ganska snabbt för en från Baby Dan, jag gillar den enkla och stilrena designen och dessutom var prisnivån rimlig. När bebisen sedan har vuxit ur sängen kan den med fördel användas som en liten soffa inne på barnrummet vilket jag tyckte var en smart lösning. Baby Dan är ett danskt varumärke som dessutom levererar en uppsjö av säkerhetsprodukter där de erbjuder allt från skydd som man sätter på eluttagen till säkerhetsgrindar som man monterar på trappen, något som jag antar att vi kommer behöva införskaffa ganska snart…

Ni hittar Alfred by my side här (klick).

Vi har lagt Ludwigs babynest i sängen och bäddar om honom med mysiga filtar, inför natten brukar jag även flytta på nattduksbordet och ha sängen precis i linje med min huvudkudde så att jag enkelt kan lägga min hand på honom om han blir lite gnällig eller om han har tappat sin napp. 

Förlossningsberättelse del 3

Efter att CJ hade ringt in barnmorskan för att fråga om det verkligen skulle göra så ont som jag upplevde det frågade BM om jag ville att de skulle undersöka mig för att se hur långt kommen jag var och svaret på den frågan var utan tvekan ”JAAAAAA” för jag kände att mer ont än så här kunde det knappast göra! BM blev förvånad över hur snabbt allt hade gått och brast överraskat ut i ett ”ja men se där, nu kommer bebisen alldeles strax! Du är öppen 8cm!”. Jag trodde inte det var sant och kände en enorm lättnad, jag hade läst att man brukar ha krystvärkar i ungefär en halvtimme så nu såg jag verkligen målet framför mig även om det kändes sjukt overkligt och gjorde fruktansvärt ont!

Efter att BM hade förberett britsen som man ligger på frågade hon hur jag ville föda och vid det ögonblicket kunde jag inte tänka klart och ville egentligen bara ligga kvar på ryggen precis som jag redan gjorde med lustgasmasken tryckt mot mitt ansikte samtidigt som jag kramade sönder makens hand var gång det kom en värk (han har berättat att han blev sjukt imponerad över hur stark jag var för hans hand höll på att gå sönder) men BM insisterade eftersom hon tyckte att alla ställningar var bra förutom just den på ryggen, jag uppfattade inte riktigt varför men jag blev i alla fall ombedd att ställa mig på knä på britsen och luta armarna mot ryggstödet som CJ hade hissat upp. Denna ställningen upplevde jag som den skönaste men dessvärre blev jag inte långvarig för så fort krystvärkarna drog igång på riktigt informerade BM om att jag själv var tvungen att ta emot bebisen om jag ville föda i denna ställningen och det ville jag verkligen INTE så jag fick raskt byta ställning och plötsligt låg jag på sidan med ena benet upp i vädret och där blev jag liggande tills dess att Ludwig var ute. Jag hade inte i min vildaste fantasi kunnat förutspå att det var i den positionen som jag skulle föda barn, jag hade egentligen inte hunnit tänka så mycket på förlossningen överhuvudtaget och det tror jag var ganska bra. Mina krystvärkar varade omkring 30 min och hela situationen var så surrealistisk, jag minns bara vissa sekvenser och att det gjorde brutalt ont.

Dels upplevde jag att både maken och barnmorskorna befann sig flera hundra meter bort och att de pratade om mig i tredje person, jag hörde svagt hur CJ räknade sekunderna då  värkarna gjorde sig till känna och plötsligt brast han ut att han kunde se huvudet på Ludwig och att det nu var nära…då minns jag att jag själv tänkte att han bara hittade på för att få mig att orka längre. Jag minns också att jag tyckte att jag befann mig i en animerad film och att den ena barnmorskan såg ut som en tecknad figur som med jämna mellanrum kom fram och sa ”det här kommer gå sååååå bra” och tog sedan lustgasmasken ifrån mig eftersom den tydligen gjorde att jag inte riktigt var med i matchen och tog i så mycket som krävdes (maken har berättat att jag till slut hade tryckt masken så hårt över munnen att jag var rent blå i ansiktet). Innan slutskedet på krystvärkarna kunde jag skymta att barnmorskorna stod med ryggen emot och tittade på en datorskärm samtidigt som de drack blåbärssoppa och jag trodde på allvar att de skulle missa bebisen, CJ hade också känt en viss oro vissa tillfällen då de inte hade någon uppsikt över händelseförloppet men jag antar att de är så rutinerade så att de har koll på läget även om de står med ryggen mot och pratar om annat. En kvart innan Ludwig anlände var det dessutom dags att byta barnmorske-team och det är jag så glad för eftersom de nya barnmorskorna var så mycket mer närvarande och stöttande, de hjälpte till att hålla emot mitt ben samtidigt som jag krystade för kung och fosterland och pratade hela tiden med mig vilket jag upplevde som en trygghet (även om jag var helt borta). Mitt i allt drabbades jag dessutom av kramp i benet och behövde lägga ner det mellan värkarna vilket inte var helt optimalt eftersom Ludwigs huvud klämdes och således åkte in igen, så höll det på några gånger innan han plötsligt slank ut. Känslan när allt glider ut är helt bisarr och jag minns att jag kunde riktigt känna armarna och benen passera där nere, en sjukt obehaglig känsla som inte går att beskriva med ord. Kort där efter hade jag världens sötaste lilla Ludwig liggandes på min mage och jag kunde fortfarande inte riktigt förstå, det tog några minuter innan jag på riktigt kände den där glädjen som alla beskriver för till en början var jag bara chockad över allt jag hade gått igenom men när jag sedan fick ögonkontakt med Ludwig var all smärta och de senaste fyra timmarna som bortblåsta.

Jag vet inte hur det är möjligt men jag lyckades alltså föda utan att spricka och fick bara en liten reva som egentligen inte hade behövt sys men BM satte ändå ett stygn för att skynda på läkningen. Jag kunde omgående gå på toaletten och kissa utan några problem och jag har heller inte haft några problem med att göra nr 2 som jag förstått att många upplever som besvärligt efter en förlossning. Jag blödde dessutom väldigt lite under förlossningen och så här två veckor efter att Ludwig anlände har blödningen i princip slutat. Jag är så otroligt tacksam och glad över att jag fick en snabb förlossning som såklart var otroligt intensiv och fruktansvärt smärtsam men jag har inte några ”traumatiska” minnen i den bemärkelsen, jag är dessutom så otroligt tacksam över att Ludwig lyckades ta sig ut frisk och allert. Känslorna till honom är obeskrivlig, jag trodde aldrig att jag skulle ha förmågan att känna så här mycket för någon…

Ludwig vägde 2.875 gram och var 47cm lång när han föddes.

Om ni har några som helst frågor så får ni mer än gärna ställa dem, jag kommer att svara så öppet och ärligt som möjligt! Jag hade själv miljoner frågor innan förlossningen som jag kände att jag inte riktigt fick svar på så nu när jag har allt färskt i minnet är det optimalt att ställa frågor, jag har förstått att man glömmer det man gått igenom väldigt snabbt!

BeSafe iZi Go – en enkel bilbarnstol

Det här med att välja barnvagn och bilbarnstol är något jag kan rekommendera er gravida att göra i god tid innan beräknat BF, inte minst för att det kan vara enormt lång leveranstid utan även för att det finns en djungel av åkdon att välja mellan och priserna kan skilja mycket beroende på vilken återförsäljare man väljer. Vi fick rekommenderat från flera vänner att beställa barnvagn direkt från Holland (Joolz-vagnen precis som Bugaboo’n är nämligen av Holländsk design) eftersom det många gånger blir billigare. Vi beställde därför både vagnen, babyskyddet samt alla tillbehör från Baby Plus vilket jag varmt kan rekommendera vidare.

Nu är det snart två veckor sedan vår lilla Ludwig kom till världen och vi har redan hunnit inviga både barnvagnen och babyskyddet (bilbarnstolen), sen har det inte blivit några långvariga promenader eftersom det är så förbaskat kallt men så snart vädret tillåter tänkte jag ta mig en längre tur och se vad åkdonet går för. Bilbarnstolen har vi däremot  redan använt flitigt, vi valde en BeSafe iZi Go som är kompatibel med Joolz-barnvagnen och med hjälp av ett klick kan monteras på vagnstommen. Man behöver således inte plocka ur bebisen från bilbarnstolen om man tex snabbt ska in i matbutiken, sjukt smart lösning om ni frågar mig! Vi valde dessutom en monteringsmodul i bilen där man med bara ett klick smidigt sätter fast bilbarnstolen, jag gillar allt som förenklar och denna lösningen är fenomenal.

Till en början tyckte jag att det var lite läskigt att placera Ludwig i bilbarnstolen, framförallt när vi bara några timmar efter förlossningen var tvungna att själva köra till Patienthotellet i Lund och man kan ju bara föreställa sig chocken som bebisen infinner sig efter att ha legat i magen i så många månader. Så här i efterhand upplever jag dock att han tycker om att sitta fastspänd i sitt babyskydd och det dröjer inte många minuter innan han har somnat i bilen…

 

Jag har även fått många frågor kring skötväskan så jag tänkte knåpa ihop ett inlägg om den senare i veckan, den kommer hur som helst från Bagasi.

Årsresumé jul-dec

Juli:

I juli gick vi båda på semester och en mer välplanerad sådan hade vi knappast kunnat få eftersom jag vid denna tidpunkten började känna av graviditeten mer och mer, enorm trötthet varvat med illamående samt känningar av foglossning blev ganska snart vardag för mig. Vi hade i sista minuten bokat in 10 dagar på Sicilien där vi hyrde bil och körde runt på ön, även om vi for runt till flertalet olika destinationer blev det (i våra ögon mätt) en väldigt lugn semester där vi njöt av god mat och den italienska landsbygden.

Augusti:

I augusti blev vi husägare, äntligen var det vår tur efter nästan två års letande! En helt obeskrivlig känsla och det kunde inte bli mer vältajmat med tillträde i december eftersom lilla Ludwig var planerad att anlända i januari. Vi var dessutom på hela två fantastiskt vackra bröllop, ett på Hven och ett i Danmark. Jag blir alltid så sentimental när jag går på bröllop, finns det något vackrare?

September:

I september firade vi ett år som gifta, det var även ett år sedan vi gjorde vår livs resa när vi under en månads tid besökte Sydafrika, Rwanda, Dubai och slutligen Maldiverna. En resa som vi är så otroligt glada över att vi gjorde, vi båda fullkomligt älskar ju att upptäcka nya platser på jorden. Vi tog även en tur hem till Sölvesborg där mamma och Jocke bjöd ut oss på middag, det var ganska mycket fokus på underverket som låg och bakades i min mage.

Oktober:

Denna månaden fick vi vår barnvagn och passade på att ta en provtur i parken, jag minns att det kändes så himla overkligt att vi faktiskt höll på att planera för en bebis. Varken jag eller CJ kunde riktigt förstå att jag hade en människa inuti min mage! Jag fotade även en hel del outfits tillsammans med Linda, så roligt att ha dessa bilderna nu eftersom vi aldrig hann med någon riktig ”gravid-fotografering”. Graviditeten gjorde sig mer och mer till känna och från denna månaden drogs jag med enorma sammandragningar och senare även förvärkar, det var extremt jobbigt eftersom jag tvingades sluta med all fysisk aktivitet och kunde slutligen inte ens ta en promenad utan att magen gjorde uppror. Så här i efterhand är jag dock glad över att magen redan då började förbereda sig inför förlossningen för jag tror att det kan vara anledningen till att jag sedan fick en sådan snabb och relativt enkel förlossning. Denna månaden började vi även planera inredningen i huset och la flertalet beställningar på diverse möbler eftersom vi ville ha så mycket som möjligt på plats innan jul.

November:

Jag fortsatte att fotografera outfits till bloggen, det var en bra sysselsättning att ägna sig åt nu när jag inte längre kunde vara fysiskt aktiv. Att redigera bilder hör nämligen till favoritsysselsättningen och det var ju något jag kunde göra trots att magen gjorde uppror. Vi fick även tillträde till huset och påbörjade renoveringen, en fullkomligt magisk känsla att äntligen få nycklarna till drömhuset vi köpte för flera månader sedan!

December:

Äntligen kom månaden då vi flyttade in i huset och det var till en början fullkomlig kaos efter att målaren hade använt fel färg och således fick göra om allt målarjobb, med andra ord flöt inte inredningen på som jag hade planerat och när möbelleveranserna anlände hade vi knappt någonstans att ställa dem på. Till slut fick vi allt under kontroll och vi kunde äntligen julpynta och göra det lite mysigt här hemma. I mitten på december blev jag överraskad med världens bästa Babyshower, något jag verkligen inte hade förväntat mig eftersom det var mitt i juletid och de flesta redan gjort planer med nära och kära. Jag är så tacksam över att ha så fina vänner! Julafton firades tillsammans med familjen hemma i Sölvesborg och Nyårsafton skålade vi in här hemma i huset tillsammans med Louise & Tom, det blev en dubbelskål när vi närmade oss tolvslaget och vi insåg att Ludwig hade bestämt sig för att anlända i januari…

Tips på babynest

Det är onekligen en mängd saker man ska införskaffa sig när man får barn, själv upplevde jag att jag knappt hann med att göra research på de produkterna vi behövde införskaffa och således säkerställa att vi faktiskt valde de bästa/mest prisvärda på marknaden. Babybest är ett exempel som vi lyckades klicka hem i sista minuten (det anlände samma dag som Ludwig föddes), dels för att jag tyckte att majoriteten av nesten på marknaden var fula dels upplevde jag att de flesta nesten var orimligt dyra och av den anledningen velade jag in i det sista. Slutligen hittade jag detta nestet på rea och vi är så himla nöjda med det, jag ville ha ett stilrent och ganska diskret nest snarare än ett med tex volanger, spets och rosetter. Detta nestet (klick) finner ni just nu för 549kr istället för ordinarie 849kr så passa på att fynda om ni väntar barn…

Jag kan även rekommendera er att ha ett ”kiss-skydd” i botten för tro mig, det kommer tillfällen då bebisen både kissar och gör andra behov som läcker ut från blöjan och det är skönt att slippa behöva tvätta nestet var gång det händer.