Visar inlägg från "resor/maldiverna"

Morning glory

IMG_2549 IMG_3023

För några veckor sedan såg våra frukoststunder ut så här och jag saknar dessa stunderna något kopiöst, livet på en paradisö är så avslappnande och man går liksom in i en liten bubbla som inte riktigt känns verklig! Som jag skrivit så många gånger förr väljer jag allt som oftast att äta omelett till frukost när så fort jag är utomlands, nu när vi reste i en hel månad lyckades jag dock föräta mig på omelett och blev istället som besatt av stekt ägg med ost på…hur märklig kombination är inte det då?? Nåväl, gott var det och mätt blev jag!

Att övervinna sin rädsla och jobba med sina fobier…

IMG_2625

Den här resan hade jag bestämt mig för att utmana min undervattensfobi som jag burit med mig sedan barnsben, jag vet egentligen inte vad som har utlöst panikkänslan som infinner sig så fort jag hamnar med huvudet under vattenytan men det är som att någonting sveper tag om mig och jag slutar helt enkelt att tänka rationellt! När jag väl står stadigt på land och tänker på min reaktion så förstår jag mig inte på min reaktion, jag vet ju om att:

1. jag kan simma så drunkna gör jag ju inte i första taget

2. livet under vattenytan såsom hajar och andra farliga fiskar kommer ju inte självmant fram och attackerar utan blir snarare rädda och flyr oss människor

3. jag kan hålla andan ett bra tag så även om det kommer en våg eller liknande så kommer jag ju inte att drunkna bara sådär

4. om jag mot förmodan skulle tappa kontrollen så hade CJ med all säkerhet varit där fortare än kvickt och sett till så att jag kommit välbehållen upp på land

Skärmavbild 2016-10-13 kl. 17.50.11

Nåväl, fobier är märkliga och många gånger fullkomligt oförståeliga! Jag har i varje fall kommit en bra bit på vägen och började så smått med att ge mig ut på snorklings-turer precis nedanför vår vattenvilla och bättre ställe att öva snorkling på kan man knappast finna, vattnet var glasklart och alldeles turkost så man kunde liksom se botten när man blickade ut över havet från villan och det underlättade rejält.

Jag gjorde framsteg varje dag och lät snorkelutrustningen bli lite av en trygghet, visst fick jag panik flertalet gånger och bokstavligt talat spurtsimmade för kung och fosterland med en puls på 190 tills dess att jag stod med båda fötterna stadigt på land men jag gav mig inte och i slutet fick jag faktiskt inte alls lika grova panikattacker så fort jag fick vatten i snorkeln, då det läckte in i cyklopet eller när jag tänkte på att det när som helst kunde simma förbi en tre meter lång haj bredvid mig.

Skärmavbild 2016-10-13 kl. 17.42.21 Skärmavbild 2016-10-13 kl. 17.34.47 Skärmavbild 2016-10-13 kl. 17.48.25 GOPR0549

Hur som helst, jag kände mig hyfsat bekväm med att snorkla rundor kring vår vattenvilla och efter en del påtryckningar från CJ bestämde vi oss för att jag skulle utmana min rädsla än mer och ta steget till att göra mitt livs första dyk, CJ har dykt tidigare men aldrig tagit certifikat vilket betyder att han inte får lov att dyka utan instruktör så vi bokade in oss på samma tur och körde helt enkelet ett nybörjardyk. Jag trodde faktiskt aldrig att jag skulle klara det och jag var påväg att ge upp så många gånger redan under övningarna, det värsta för mig var när man skulle fylla sitt cyklop med vatten och sedan lyckas tömma det UNDER ytan. Jag fick panik varenda gång, släppte allt och simmade fort som tusan upp till ytan med tårarna sprutandes längs med kinderna och säkert en halv lite vatten i lungorna.

Det var till och med så illa att CJ började skruva på sig, han tyckte synd om mig och kände förmodligen lite dåligt samvete över att han envisats med att jag skulle ge mig på att dyka så efter att vi hade spenderat över en timme enbart på att göra övningarna som man måste behärska innan man ens får lov att ge sig ut på djupare vatten var jag redo att ge upp! Samtidigt blev jag så otroligt arg över att bli så påverkad av situationen att jag helt enkelt inte handlade rationellt. Instruktören hade heller ingen förståelse för min undervattensrädsla och höjde nästan rösten till mig vilket gjorde hela situationen än värre men det var nog även hans förtjänst att jag innan jag gav upp beslutade mig för att göra övningen en sista gång och beslutade mig för att om jag behärskade övningen denna sista gången så skulle jag ta mig tusan också dyka.

Skärmavbild 2016-10-13 kl. 17.46.47

Jag for ner under vattnet, innan varken CJ eller instruktören hunnit blinka, fyllde hela mitt cyklop med vatten och PANG…..där satt den! Jag gjorde det igen och igen och igen och jag var så arg på mig själv att jag bokstavligt talat slogs mot min fobi, jag slutade helt enkelt att tänka och bara gjorde övningen som om jag stod på land och då gick det hur bra som helst! Jag kan dock säg att om detta skulle ske på tolv meters djup och man inte bara hur som helst kan simma upp till ytan så hade jag förmodligen fått panik och hela dyket hade spårat ur, man kan ju skada sig enormt om man simmar upp till ytan för snabbt efter att ha befunnit sig så lång ner. Efter dyket hade jag sån träningsvärk i käkarna efter att ha bitit ihop ”syrgasmasken” (vad kallar man det??) så hårt att jag nästan inte kunde öppna munnen…

Skärmavbild 2016-10-13 kl. 17.43.46

Vad jag inte visste innan dyket var att man samtidigt som man tog sig ner till havets botten faktiskt höll i en lina som instruktören virade ut efter sig och hade jag vetat det på förhand så hade jag nog känt mig lite lugnare, jag menar havet är så stort och hur ska man kunna kommunicera med någon som inte hela tiden har ögonen riktade mot just dig? Med linan hade jag ju bara kunnat rycka lite upp och ner och genast fått hjälp av instruktören om något hade gått snett, den kändes lite som en säkerhet och gjorde dyket lite mindre dramatiskt.

Samma dag som vi dök hade tre stora hajar synts precis vid vattenvillorna, en annan hotellgäst som vi pratade med hade simmat vid sidan av en haj när hon var ute och snorklade men vi slapp som tur väl var att simma på några hajar under vår lilla undervattenstur vilket nog var en hiskelig tur med tanke på hur jag förmodligen hade reagerat. Nu i efterhand är jag dock jätte glad över att jag övervann min rädsla och utmanade min fobi, sen måste jag erkänna att jag inte riktigt fick samma ”aha-upplevelse” som många beskriver efter att ha dykt för första gången. Visst var det häftigt att se livet under ytan och vi hade turen att se så många färgglada fiskar men jag tror inte att det är något som jag känner att jag måste göra om här i livet. Jag tyckte det var betydligt mycket roligare att snorkla bland reven på lite grundare vatten och det är definitivt något som jag kommer att göra massvis med gånger…

Skärmavbild 2016-10-13 kl. 17.47.23

Chill bar

IMG_0337

Nu tyckte jag det var dags för ännu ett frestande inlägg och med det menar jag ett riktigt saftigt matinlägg, oj vad jag saknar våra luncher och middagar på Six Senses!! Vi hade ju vistelsen till ära helpension och tro mig, vi gjorde allt för att försöka få ner trerätters både till lunch och middag men det gick helt enkelt inte. Under kvällarna åt vi definitivt tre rätter men under luncherna fanns det helt enkelt inte utrymme till mer än två rätter för någon utav oss, det gjorde oss lite besvikna för där fanns ju så många alternativ att välja mellan och man ville verkligen testa allt.

Chill bar är en av restaurangerna som ligger i själva huvudbyggnaden på Six Senses och kom till att bli en favorit hos både mig och CJ och öppnade dessutom upp ögonen för hur gott det är med vietnamesisk mat, mangosalladen var helt klart min favorit på menyn och biffsoppan blev CJ i princip besatt utav!

Under vår vistelse förgyllde DJ:n Mathieu Modeste (också känd som Matcmac) stämningen på Chill bar och tidigare i somras gästades resorten av självaste Michelin-kocken Jesper Koch, ett roligt inslag som definitivt gör vistelsen än mer femstjärnig!! Lite surt att vi missade honom faktiskt, vi som älskar mat!

IMG_0339 IMG_0341 IMG_0352 IMG_0350 IMG_1853 IMG_0365 IMG_0367

Chill bar var en av två restauranger som hade öppet även under lunchtid så det blev en del matbesök även under dagtid som sedan rundades av i en av alla hängmattor precis nedanför restaurangen, här nedanför var det dessutom helt fantastisk snorkling med mängder av färglada Nemo-fiskar och en och annan sköldpadda!! Vi hade tyvärr inte turen att få se några sköldpaddor under våra snorklingsturer men det var nog mycket på grund av att vi (läs: JAG) inte vågade snorkla allt för lång ifrån resorten…

IMG_2081

A dreamy dress

IMG_2792 IMG_2827 IMG_2961 IMG_2876

Jag vet inte om ni minns men innan vi for på semester beställde jag hem två nya balklänningar från SOFIA MOORE och det blev inte helt otippat två spetsklänningar som jag nu är bokstavligt talat helt frälst i, men det är ju i och för sig ingen nyhet att jag är svag för spets!

Den här klänningen valde jag i färgen champagne (modellen heter Saint Tropez och jag valde en något djupare urringning i ryggen), jag tänkte först  invigt den när vi var på bröllop precis innan vi for på semester men sen blev jag osäker på om den kanske blev lite för lik en brudklänning? Jag hade i varje fall utan tvekan kunnat stå brud i den här och till er där ute som går i bröllopstankar eller rent av ska gå på bal kan jag varmt rekommendera ett besök på SOFIA MOORE som erbjuder måttsydda klänningar! Hela processen från beställning till att jag fick mina två klänningar var så otroligt smidig och jag behövde inte gör en endaste justering, så här i efterhand tror jag dock att jag kommer snäva till denna klänningen nedtill så att den blir lite mer som en aftonklänning.

It’s my B-day!

IMG_1630

Födelsedagsfirande i dagarna två, igår hade vi familjerna över på middag och idag har CJ & Miio skämt bort mig med frukost på sängen! Jag kunde med andra ord haft det sämre! Firandet igår blev så otroligt lyckat och det var så kul att träffa alla efter vår resa och visa resefilmen som vi (otroligt nog) precis hann bli klara med innan gästerna anlände, jag tror bestämt att Maldiverna kommer få besök av fler resenärer från familjen för det är ett resmål precis alla måste besöka någon gång i sitt liv…