Det finns verkligen inget bättre än när Miio visar sin kramiga sida vilket han den senaste tiden har gjort allt oftare, han har alltid varit väldigt sällskapssjuk men ändå haft en viss distans och nöjt sig med att ligga i knät en kort stund för att sedan mysa ner sig på sin kudde. Älskade hund!
Ikväll sitter jag vid hemmakontoret iförd min Lexington mjukisdress, träningen, middagen och pw:n är avklarade sedan en stund tillbaks. Jag har väl egentligen redan fått in dagens deadlines men måste ändå göra en del avsättningar så att inget hamnar mellan stolarna.
