Att drabbas av en nervskada…

I veckan fick jag äntligen träffa en neurolog, det tog alltså ungefär tio månader innan jag lyckades få en tid bokad hos ”rätt läkare” och jag tror att jag fick vänta ungefär fyra månader på att få en tid bokad från det att remissen skrevs ut. Där snackar vi väntetid! Tur som tusan att smärtan som jag kände i början la sig efter ett par månader för det går liksom inte att beskriva med ord hur ont jag hade, har ni varit med om en nervskada förut? Det var i varje fall första gången för mig och jag hade ingen aning om hur plågsamt det var, för min del blev jag fullkomligt överkänslig och det kändes i princip som att jag konstant satt på en spisplatta. Minsta lilla beröring på det utsatta området kan liknas med att trycka ett brännhett strykjärn mot huden, jag kunde alltså inte ens ha byxor på mig under denna tiden och detta trots att jag knaprade smärtlindrande tabletter. Efter en tid förändrades smärtorna och ett tag kändes det som att jag hade ett riktigt ömt blåmärke på hela området vilket resulterade i att jag fortfarande kände smärta vid minsta lilla beröring, jag hade svårt att sitta och jag kunde fortfarande inte träna. Sen dess har smärtan förändrats med tiden och än idag är jag fruktansvärt överkänslig på området samtidigt som känseln längst ut lyser fortfarande med sin närvaro, det är så märkligt för på det yttersta lagret har jag under hela tiden haft en ”tandläkarbedövningskänsla” samtidigt som jag längre in i benet känt de här fruktansvärda smärtorna.

Hur som helst, nu har jag fått svar på tal vad den där sjuksystern som en dag i oktober när hon var på tok för stressad och förmodligen på grund av detta tillstånd av misstag tryckte in sprutan fullkomligt fel i min högra skinka. Hon har alltså träffat två olika nerver varav den ena försörjer hela känseln på baksidan av högra benet (Posterior cutaneous nerve of thigh) och den andra försörjer känseln på nedre delen av högra skinkan (Inferior gluteral nerve) plus att hon på någon vänster även kommit åt ischiasnerven (Sciatic nerve) och markant försämrat mina reflexer i höger ben (på bilden ovan kan ni se de drabbade nerverna). Ett misstag som alltså märkt mig för livet och enligt läkaren kommer jag förmodligen aldrig att bli återställd, även om det kan ta upp emot ett år för en skadad nerv att läka så menar han på att jag vid detta laget borde fått lite av känseln tillbaka men det har jag tyvärr inte fått. Tänk, inte kunde jag i min vildaste fantasi ana att jag då jag åkte in för akuta magsmärtor skulle gå ifrån sjukhuset med ännu värre smärtor än vad jag kom dit för och som dessutom skulle förfölja mig livet ut! Jag hoppas av hela mitt hjärta att denna sjuksystern blivit informerad om vad hon orsakat mig så att hon i framtiden undviker att göra samma misstag igen, självklart har jag anmält händelsen till LÖF och det ska bli intressant att se hur mycket två fördärvade nerver är värda ur myndigheternas synvinkel. Än så länge har jag ingen positiv erfarenhet av bemötandet så jag ska väl inte förvänta mig för mycket, för sveda och värk betalades det ut 5.000kr vilket nästan är skrattretande med tanke på hur lång den kritiska perioden var och hur mycket smärta detta tillstånd åsamkade. Tyvärr täckte inte min privata olycksfallsförsäkring händelsen på grund av att den inträffade under sjukhusvård vilket också är bedrövligt för i mina ögon mätt så är det här ett solklart olycksfall, men man ska alltid läsa det finstilta innan man ingår avtal och denna lilla klausul hade jag visst missat! Så till er som inte visste om det kan man alltså vända sig till LÖF när man anser att man blivit felaktigt bemött inom sjukvården och där har man en ”patientförsäkring” som går in och täcker sådant som ens privata försäkring inte täcker.