5-års kalas för kompisarna
5-års kalas för kompisarna
Det blev ett jätte lyckat 5-års kalas för vår lilla kille. Det var första gången som han hade barnkalas för Förskolekompisarna och det känns alldeles lagom att börja med det från 5-års ålder. För att ha allt under kontroll hade vi på förhand bestämt en "kalas-agenda" och det kan jag starkt rekommendera. Så fort barnen får "fri lek" så urartade det ganska snabbt så det var mycket lättare att hålla koll på dem när man gjorde gemensamma aktiviteter. Vi började med att äta glasstårta (vi beställde en så god tårta från Glassfabriken) och sjunga för Ludwig. Jag blev alldeles imponerad för barnen sjöng på svenska. engelska, italienska, spanska och polska. Tydligen så har de lärt sig att sjunga alla dessa gratulations-sångerna på Förskolan. Efter det fick barnen gå ut på Skattjakt i trädgården. Vi hade ändå tur med vädret med tanke på hur det brukar se ut den här tiden på året. Vi hade ritat upp en skattkarta med olika stationer där de skulle utföra uppdrag för att slutligen hitta en nyckel som gick till skattkistan som vi hade gömt väl. Vi hade gärna varit ute längre men barnen vill in igen så det var bara till att fortsätta inomhus. Väl inne fick Ludwig öppna sina paket och sedan lekte vi "Dansstopp" så att barnen fick göra av med lite energi. Till sist rundade vi av med Fiskedamm och vips så hade två timmar gått. Vi körde kalas utan föräldrar och jag vet inte hur man skulle haft tid att socialisera med några föräldrar under detta kaoset så det kändes också helt rätt.Det var en nöjd kille som gick och la sig igårkväll. Kvällen rundades av med lasagne och ett glas rött. Ludwig satt och byggde ihop legot som han fick i present och Elsa byggde med sin sand som hon fick i julklapp. En sån där "lugnet efter stormen"-kväll och det var verkligen så mysigt. Inatt vaknade dock Elsa upp med feber så jag har inte sovit en blund och nu blir det vabb. Stressen som infinner sig så fort det vankas vabb är så jobbig för vi får inte ihop jobbfronten och blir i princip ovänner varje gång. Nu föll lotten på att jag får vara hemma idag och Calle får stanna hemma imorgon. Jag hade verkligen sett fram emot en "lugn" jobbvecka efter Årsboksluts-kaoset och komma ikapp med allt som har fått vänta men nu blir det likväl stressigt. Suck!
Något som jag insåg igår när kompisarna var här var att precis alla utom en fyller 6 år i år (dvs de är ett år äldre än Ludwig) och kommer med andra ord inte att vara kvar på Förskolan särskilt länge till då de börjar skolan till hösten. I Ludwigs klass känns det som att det är ett glapp med 2018-barn vilket känns lite trist. 