Min familj...

Min familjI fredags när barnen var på strålande humör innan vi begav oss på kalas drog vi fram stativet och knäppte av en familjebild. Det är högst sällan som vi alla hamnar med på en och samma bild så det var på tiden. Senast vi gjorde det var nog i julas när vi fick fira julafton här hemma i all vår ensamhet. Det är lättare sagt än gjort att fånga alla och man är fullkomligt genomsvett efteråt men det är så värt det. I alla fall för en fotonörd som mig. Det är heller ingen idé att be någon som inte kan handskas med en systemkamera att hjälpa en för det krävs ändå en viss kunskap för att bilderna ska bli skarpa.Efter vår intensiva familjefotografering bad jag Calle att knäppa av några bilder bara på mig och barnen. Alltså ni förstår inte, barnen var verkligen på humör och det hade blivit alldeles bedårande bilder men så hade Calle råkat komma åt knappen för manuell fokusering på objektivet och ni som vet ni vet!! ALLA bilder var alldeles suddiga. När vi väl upptäckte detta och jag ville ta om bilderna hade såklart barnen tröttnat så jag fick nöja mig med denna, man kan riktigt se vilket sprudlande humör Elsa är på.

Nåväl, nu till något annat. Tidigt imorse mötte jag upp Linda för fotografering och ännu en gång hade vi sån tur med vädret. Det är verkligen så härligt att träffa någon som delar samma intresse för fotografering och dessutom någon som tycker att det är precis lika kul med mode. Jag får så mycket energi av det! Vi var klara på tjugo minuter och passade på att ta en kaffe tillsammans efteråt innan jag skulle möta upp min kollega för ett externt möte.