Gravid vecka 36

Det stramar precis lika mycket som det ser ut, nu börjar till och med gravidkläderna bli för små! Haha! Den här klänningen kan jag tex lägga på hyllan för jag kunde knappt andas i den och fick snabbt byta om efter att vi hade knäppt av mina "v.36-bilder". När jag var gravid med Ludwig kunde jag ha denna klänningen utan problem fram tills han föddes...Elsa är nu ca 45 cm lång och väger i slutet av veckan ca 2,76 kg. Hon lagrar fett inför livet utanför livmodern. Man ska känna fosterrörelser varje dag vilket jag verkligen gör för hon är en oerhört aktiv bebis, dock blev jag lite orolig en dag tidigare i veckan för då var hon helt plötsligt väldigt lugn och jag kände bara precis någon enstaka buff men redan dagen efter var hon igång igen. Magen står nu som högst och kommer efter hand som bebisen fixerar sig att sjunka ner. Denna veckan avslutas ett kritiskt stadium av hjärnans utveckling, den är färdigväxt och redo för livet utanför magen.Min kropp är fullkomligt slutkörd på alla sätt och vis. Jag fortsätter att bära mina stödstrumpor, jag tror bestämt att jag är expert inom området nu för jag har precis alla olika modeller man kan tänka sig. Allt från vanliga knästrumpor till strumpbyxor och stay-ups, kommer bränna hela högen på bål så fort jag är klar med graviditeten. Det ska bli så skönt att slippa ha dessa åtstramande kroppsstrumpor på sig. Jösses som jag längtar! Illamåendet kommer och går. Jag har fått fruktansvärt ont i höften vilket har resulterat i att jag knappt kan sova för jag kan inte ligga på någon sida utan att det gör jätte ont och att ligga på rygg kan jag glömma för då känns det som att jag ska kvävas när Elsa sjunker ner på alla andra organ (sen ska man ju inte sova på ryggen av ngn anledning eftersom det kan innebära en risk för barnet). Jag får ibland gå ut och sätta mig i soffan och försöka att sova sittandes men det funkar föga, jag har dessutom nästan sittsår i rumpan för jag gör inget annat än att sitta om dagarna. Sammandragningarna håller på att ta livet av mig, jag kan knappt gå 5-10 steg förrän jag bokstavligen måste stanna upp och vila, helst sätta mig ner och pusta ut. Min matsmältning strejkar för fullt ut och jag kan knappt gå på toaletten, jag har testat allt från Laktulos till Microlax och Dulcosoft men ingenting hjälper. När jag skulle ta det sistnämnda (ett pulver som man blandar i vatten) spydde jag fyra gånger rakt ner i vasken samtidigt som Ludwig stod nedanför och skrattade för han tyckte visst det såg roligt ut. Vidrig smak och doft! Just det, jag har ju skav mellan benen också (fortfarande) så jag kan i princip inte ha några byxor på mig och när vi är hemma själv går jag omkring i makens boxershorts under mina gigantiska mysbyxor för det är det enda som inte gör ont. Nästäppan kom som ett brev på posten förra veckan så nu har jag varit tvungen att ta nässpray (Nasin är visst OK även för gravida, har hört att man annars ska undvika nässpray när man är gravid) för annars kan jag inte andas om nätterna.Men annars är allt bra, haha!