Syskonkärlek livet ut?
Syskonkärlek
Exakt tre sekunder får man på sig när man ska fotografera de här två tillsammans. Eller vid detta tillfället var det inte alls meningen att jag skulle fota men sprang snabbt in och hämtade kameran. Ludwig hade nämligen fått såpbubblor i sitt Happy Meal och sa själv att han ville ha Elsa i knät när vi skulle blåsa bubblor. Ja, då får man passa på helt enkelt!Det skiljer nästan exakt 23 månader mellan de här två. Lite för tätt om du frågar min kropp och även deras två utmattade föräldrar. Jag tror att 3 år mellan barnen är perfekt om man ska se till intensiteten. Ludwig är 3 år om ett par månader och det är så mycket enklare att kommunicera med honom nu jämfört med när Elsa var nyfödd och han var 2 år. Då var ju han fortfarande så liten och förstod inte riktigt det här med att ha en lillasyster. Han hade fortfarande blöja och krävde väldigt mycket uppmärksamhet. Efter 2,5 är det precis som att det händer så mycket mentalt hos barnet. Ludwig blev plötsligt så stor, vi plockade även bort blöjan då och bara det är ett enormt steg. Nu pratar han hela tiden och klär till och med på sig själv när han vill. Han leker själv och har helt enkelt blivit mycket mer självständig.
Jag hoppas verkligen att de här två ska få en bra syskonrelation och följas åt i livet. Något som inte alls är en självklarhet men något som jag ska kämpa för. Jag vill att de ska respektera varandra och i vuxen ålder vill jag att de ska ha en stark vänskapsrelation. De ska finnas där för varandra och stötta varandra när de går igenom något tufft. Som förälder tycker jag att det är viktigt att inte göra skillnad på syskonen. Det är skrämmande hur många som rent ut sagt har en urusel relation till sina syskon. Jag tycker det är så ledsamt.Igårkväll tittade jag på the Crown och i det avsnittet uttryckte premiärministern att hennes "favoritbarn" hade försvunnit under en biltävling. Hur kan man ha ett "favoritbarn"? För mig är det så främmande. I vuxen ålder kan jag kanske förstå det om till exempel ett av barnen beter sig oacceptablet. Hennes förklaring var dock fullkomligt orimlig och jag tyckte så synd om det syskonet som i detta fall inte var "favoritbarnet". Nåväl, jag hoppas inte att jag kommer att utse någon av de här två som ett "favoritbarn" utan att jag ska tycka precis lika mycket om båda två. Syskonkärlek är helt enkelt något som jag vill förespråka för mina barn. 
Undrar om syskonkärlek är vanligare hos syskon av samma kön? Själv har jag bara två bröder och det är ju mycket som man inte har gemensamt då.