Förlovningsring – in the making…

I lördags hade vi tid hos juvelaren för att äntligen prova det första utkastet av våra ringar, syftet med mötet var att vi skulle säkerställa att storleken på ringarna är OK och dessutom se om det är några ytterligare justeringar vi vill göra innan man skickar iväg dem för att fästa diamanterna. På bilden ovan har jag bara lagt diamanten i fattningen så den sitter alltså inte fast i ringen, snacka om att jag var rädd för att råka tappa den på golvet när jag stod där och granskade den från alla möjliga olika vinklar.

Det är alltså ringen i vitt guld som är min förlovningsring och ringen i gult guld kommer således att bli min framtida vigselring (ni får föreställa er diamanterna för det gick inte direkt att lägga dem på ringen som jag gjorde med förlovningsringen), från början hade vi estimerat 9 stycken 0,05 diamanter som efter lördagens möte utökades till 11 stycken. Jag vill nämligen ha en alliansring där diamanterna ska täcka hela framsidan och efter att ha provat ringen insåg vi att det behövdes ytterligare två diamanter för att det skulle bli som jag hade tänkt mig. Nåväl, det kompenseras med att jag faktiskt har väldigt smala fingrar så det gick åt lite mindre vitt guld än estimerat till förlovningsringen. När det kommer till det gula guldet (CJ’s ring är också i gult guld) har vi som jag tidigare berättat smält ner guld som vi fått ärva av min farmor och CJ’s mormor, tjockleken på denna ringen bestämdes utifrån storleken på diamanterna som kräver ett visst djup för att få plats.

Oj vad jag längtar efter att se det färdiga resultatet nu och att byta ut min tillfälliga förlovningsring som jag burit på höger ringfinger (sedan december) eftersom den är på tok för stor för mitt vänstra ringfinger, det känns lite mer verkligt när man har den slutliga ringen på plats och jag känner mig dessutom så himla mallig eftersom jag har designat ringarna själv.