Gravid v. 22

Veckans absolut bästa är utan tvekan att jag på riktigt har börjat känna sparkar i magen, wow vilken upplevelse! Till en början tyckte jag bara att det var fruktansvärt obehagligt men nu när jag är van vid känslan kan jag helt enkelt inte få nog, det börjar mer och mer gå upp för mig att det är en liten bebis som ligger där inne och bakas. Det känns så overkligt när man stryker händerna över magen och faktiskt kan känna vart han ligger, ibland flyttar han sig till och med när våra nyfikna händer inte riktigt kan få nog av att känna och klämma! CJ har dessutom börjat prata med magen och hur sött är inte det? (även om det stundtals kan kännas något lustigt, haha!) Vi får väl se om Ludwig känner igen våra röster när han kommer ut men enligt appen så ska han ju göra det.

Den gågna veckan är den bästa på länge, jag har inte alls haft samma krampaktiga smärtor i magen och det känns nästan som att min kropp har vant sig vid att vara gravid.  Framförallt känner jag mig piggare, dessutom har vikten varit ganska stabil de senaste tre veckorna vilket känns skönt! Jag väger mig nämligen när jag går in i en ny vecka och på så vis kan jag enkelt följa min viktuppgång, klockrent om jag får säga det själv och kul att kunna jämföra med andra! Innan jag blev gravid vägde jag knappt 50kg och nu är jag alltså uppe på 57,7 kg vilket känns riktigt tungt och tyngre blir det väl men jag hoppas kunna hålla mig häromkring i ytterligare några veckor. Jag har fortfarande inte tagit upp träningen så nu är det snart 3 veckor sedan jag satte min fot på gymmet men jag har höga förhoppningar om att ta upp träningen nästa vecka, tills dess håller jag fast vid mina dagliga powerwalks på ca 50min. Det är ju viktigt att röra på sig trots att man är gravid!!

Veckans sämsta är såklart att jag fick besked om att jag är RhD negativ medan Ludwig är RhD positiv, det har något med våra blodgrupper att göra och tydligen är det inte helt optimalt att vi inte har samma för om vårt blod råkar blandas (antingen under tiden som Ludwig ligger i magen eller vid förlossningen) så kan kan min kropp skapa antikroppar mot hans RhD positiva blodgrupp vilket kan få förödande konsekvenser. Nu är risken väldigt liten för att det ska ske och jag kommer dessutom att ta ett förebyggande profylax i v. 28 samt efter förlossningen (för att jag ska kunna bli gravid igen, om vi vill ha ett syskon till Ludwig) så jag har valt att inte tänka så mycket på det. Det är ju inget jag kan påverka ändå! Min mamma berättade att hon var med om samma sak vilket resulterade i att ett av barnen (antingen jag eller något av mina syskon) fick byta blod, det låter ganska allvarligt men det gick ju bra!

Nedan ser ni min viktkurva, nu började jag väga mig några veckor in i graviditeten men som jag skrev vägde jag knappt 50kg innan jag blev gravid: