Det finns nog ingen på hela jordklotet som jag beundrar så mycket som jag beundrar min egen mor, det är något som jag har kommit till insikt med allt efter som åren har gått. Då i uppväxtens hetta insåg jag aldrig hur mycket hon faktiskt slet sitt hår och kämpade för att vi skulle ha det så bra som möjligt men nu när jag själv har passerat 30 och försöker att tänka mig in i hennes sits då hon var i samma ålder kan jag inte riktigt förstå hur hon orkade. Att som ensamstående till tre barn gå igenom så mycket som vi har gjort, resa sig ur så många stormar, aldrig någonsin ge upp och i alla situationer försöka att se det positiva i det hela gör mig så himla stolt!
Mamma, trots att jag inte närvarade hemma i Sölvesborg på självaste mors-dag så har jag tills nästa gång vi ses köpt en liten överraskning till dig. Du är värd så himla mycket mer och jag längtar något enormt efter vår nästa resa tillsammans, jag har börjat att räkna ner dagarna tills vi sitter på flyget till Island.
Din present väntar på dig:
Jag & Mammi, minnen ifrån Indien:
