Usch, den där förbaskade stresskänslan som alltid kommer smygandes så här fram mot kvällningen. Så snart jag vaknar på mornarna har jag så storslagna planer om allt jag ska hinna med under dagarna men trots att jag är effektiv som få slutar det alltid med att jag så snart det börjar bli kväll får ett pressande tryck över bröstet och nästan lite ångest över att jag inte hunnit med mer och då ska det poängteras att ingen tid går slösad! Jag nyttjar varenda sekund utav dagen och det där med att sitta i soffan och bara ”ta det lugnt” är inget jag behärskar, CJ kan bli knäpp på mig stundtals när jag redan efter fem minuter reser mig upp och säger att jag inte har tid med att bara sitta still.
Träning är något som jag bara inte kan rubba på och äta måsta jag ju också göra, vardagsbestyr så som att handla och fixa med lägenheten är ju även det sådant som inte direkt sköter sig själv. Nu har jag hur som helst precis kommit hem ifrån ett gympass och har nu ännu ett jobbpass framför mig, nästa vecka drar nämligen månadsrapporteringen igång och då ska jag rodda ytterligare ett bolag samtidigt som jag ska planera för kommande revisioner, vara involverad i implementeringen av ett nytt ekonomisystem, ha kontroll över allt som behöver förberedas inför semestern samt lära upp min kollega med de arbetssysslorna som hon ska ta över efter mig.
Visst, jag hade kunnat utesluta massvis med saker på min fritid men jag är inte beredd på att ”sluta leva” utanför jobbtid. Missförstå mig inte nu, jag älskar mitt jobb…men jag älskar även min träning, mina vänner, att hitta på saker, att blogga, att fotografera, att leva vardagsliv. You name it! Det är sannerligen en ekvation som jag tycker är svår att lösa. Nej, nu ska jag hugga in i min sallad och sedan starta jobbdatorn, imorgon vankas det julshow med bästa Bloggligan och det ser jag sååå fram emot!